Magnetröntgen är inte farligt och gör inte ont. Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor istället för joniserande strålning som används i konventionell röntgen eller datortomografi. En del kan uppleva ett visst obehag, men för de allra flesta innebär magnetröntgen en skonsam undersökning utan några risker alls.

När kan det finnas risker?

Magnetröntgen är generellt sett en säker och helt ofarlig undersökning, men det finns vissa situationer där särskilda hänsyn måste tas eller där undersökningen inte lämpar sig utan anpassning.

Metallimplantat och pacemaker

Eftersom MR bygger på kraftiga magnetfält kan metallföremål i kroppen påverkas. Det gäller exempelvis äldre pacemakers, vissa kärlclips i hjärnan eller metallfragment i ögon eller mjukdelar – det finns en risk att dessa kan förflyttas, värmas upp eller störa bildkvaliteten. Många moderna implantat är MR-kompatibla, men detta måste alltid säkerställas till 100 % innan undersökningen. Patienter ombeds därför uppge all relevant information om tidigare operationer, implantat och metallföremål i kroppen innan undersökning.

Graviditet

Man kan användas göra magnetröntgen under graviditet om det finns ett medicinskt behov. Undersökningen anses vara säker eftersom den inte använder joniserande strålning. Däremot brukar man undvika att genomföra MR under första trimestern om det inte är absolut nödvändigt, eftersom fostrets tidiga utveckling är extra känslig. Ett beslut om magnetröntgen fattas alltid utifrån en individuell medicinsk bedömning.

Kontrastmedel

I vissa fall används ett kontrastmedel som innehåller gadolinium för att tydligare visa vissa strukturer. Hos personer med kraftigt nedsatt njurfunktion kan gadolinium i sällsynta fall orsaka en allvarlig komplikation som kallas nefrogen systemisk fibros (NSF). Därför kontrolleras njurvärden vid behov innan kontrastmedel ges.

Hos personer med normal njurfunktion är risken för biverkningar mycket låg. Lindriga reaktioner som illamående eller huvudvärk kan förekomma, men är ovanliga.

Klaustrofobi

Vissa personer känner obehag eller rädsla i det trånga utrymmet inne i MR-kameran. Att uppleva klaustrofobi inne i en magnetröntgen är i sig inte farligt men kan göra undersökningen svårare att genomföra. Många enheter erbjuder öppna eller bredare MR-kameror och det finns möjlighet till hjälpmedel som musik, ögonbindel eller i vissa fall lugnande läkemedel om behov finns.

Biverkningar

Magnetröntgen ger sällan biverkningar, men vissa personer kan ändå uppleva obehag eller reaktioner i samband med undersökningen. Här är de vanligaste:

Biverkningar av kontrastmedel

•    Lätta biverkningar kan vara illamående, huvudvärk, metallsmak i munnen, klåda eller rodnad på huden. Dessa är vanligtvis snabbt övergående.
•    Allergiska reaktioner förekommer sällan, men kan uppstå. Oftast handlar det om milda utslag. Allvarliga allergiska reaktioner är mycket ovanliga.
•    Njursjukdom kan öka risken för en ovanlig komplikation kallad nefrogen systemisk fibros (NSF). Därför kontrolleras njurfunktionen vid behov innan kontrastmedel ges.

Psykiskt obehag

•    Klaustrofobi är vanligt. Den som känner sig instängd kan uppleva ångest eller panik. I sådana fall finns ofta möjlighet att avbryta undersökningen eller få lugnande medicin.
•    Oro för ljud. Maskinen avger höga knackande ljud under bildtagningen. Det är inte skadligt, men kan upplevas som störande. Hörselskydd ges alltid.

Fysisk påverkan under undersökningen

•    Värmekänsla i kroppen eller vid implantat kan förekomma, men är normalt sett helt ofarligt.
•    Lindrig yrsel eller obehag direkt efteråt är ovanligt men kan inträffa, särskilt om man legat still länge.
För de allra flesta går en MR-undersökning helt utan biverkningar. Om det ändå uppstår något oväntat finns medicinsk personal på plats som kan hjälpa till direkt.

Boka en undersökning

Fyll i bokningsformuläret och fả en garanterad
undersökningstid inom 10 dagar.