När man behöver undersöka kroppens inre för att ställa en diagnos eller följa upp en behandling, finns det flera olika bildgivande metoder. Två av de vanligaste är skiktröntgen (CT, eller datortomografi) och magnetröntgen (MR). Båda metoderna ger detaljerade bilder av kroppens inre, men de fungerar på olika sätt och lämpar sig för att undersöka olika typer av besvär eller misstänkta förändringar i kroppen.

Skillnad mellan CT och MR

Skillnaden mellan CT och MR handlar främst om hur bilderna tas och vad de lämpar sig bäst för att visa. CT använder röntgenstrålning för att skapa detaljerade bilder av skelett och organ, medan MR använder magnetfält och radiovågor för att ge högupplösta bilder av mjukdelar utan strålning.

En CT-undersökning använder röntgenstrålning och avancerade datorberäkningar för att skapa tvärsnittsbilder av kroppen. Undersökningen går snabbt och används ofta vid akuta tillstånd, till exempel för att upptäcka blödningar, frakturer eller tumörer.

En undersökning med magnetröntgen bygger istället på ett starkt magnetfält och radiovågor. Den använder ingen joniserande strålning och ger mycket hög detaljrikedom i mjukdelar såsom hjärna, ryggmärg, leder och inre organ.

CT

CT står för computertomografi (eller datortomografi på svenska) och kallas ofta för skiktröntgen eftersom den tar bilder i tunna snitt genom kroppen. Vid undersökning ligger patienten på ett undersökningsbord som långsamt förs genom en cirkelformad öppning medan bilder tas med hjälp av röntgenstrålar från flera vinklar. Datorn sammanställer informationen till tvärsnittsbilder eller 3D-modeller.

CT är särskilt användbart för att snabbt få en översikt vid misstänkta:

  • Frakturer
  • Blödningar
  • Lungförändringar
  • Njursten
  • Tumörer

Datortomografi är en snabb metod som ofta används vid akutsjukvård eftersom hela undersökningen kan vara klar på några minuter.
En nackdel med skiktröntgen är att det innebär att man utsätts för en viss stråldos. Därför används det oftast när det finns en tydlig medicinsk indikation.

MR

MR står för magnetresonanstomografi, men kallas oftast bara för magnetröntgen. Till skillnad från CT använder MR ingen röntgenstrålning. I stället bygger den på ett starkt magnetfält och radiovågor som påverkar kroppens väteatomer. När atomerna återgår till sitt normala tillstånd avger de signaler som fångas upp av maskinen och omvandlas till detaljerade bilder av kroppens inre.

En annan skillnad mellan CT och MR är att magnetröntgen tar längre tid, ofta mellan 20 och 60 minuter beroende på vad som ska undersökas. Under tiden får patienten ligga stilla i en cylinderformad tunnel – för en del orsakar magnetröntgen klaustrofobi med panikkänslor, men det finns sätt att lindra rädslan.

Metoden är särskilt bra för att undersöka:

  • Mjukdelar (till exempel hjärnan, ryggmärgen, leder, muskler och vissa organ)
  • Inflammationer
  • Infektioner
  • Vissa typer av cancer

Trots att MR inte använder sig av någon strålning finns det patienter som inte är lämpade för undersökningen. Det gäller till exempel personer med vissa implantat, pacemaker eller med metall i kroppen.

Behöver jag magnetröntgen eller datortomografi?

Om du behöver magnetröntgen eller datortomografi beror på vad man vill utreda. Om det finns misstanke om till exempel ett benbrott, en blödning i hjärnan eller en förändring i lungorna är CT oftast förstahandsvalet. Om det däremot handlar om långvariga ledbesvär, misstänkta tumörer i hjärnan, ryggmärgsskador eller utredning av muskler och mjukdelar kan MR ge bättre svar.

Har du metall i kroppen kan MR vara olämpligt och om du har svårt att ligga stilla länge kan CT vara enklare att genomföra. Hos Läkarlabbet kan du boka privat röntgen utan remiss.

Boka en undersökning

Fyll i bokningsformuläret och fả en garanterad
undersökningstid inom 10 dagar.