Artros är en långvarig ledsjukdom som påverkar ledbrosket och hela leden. Den kan drabba en eller flera leder och är den vanligaste formen av ledsjukdom i Sverige. Knän, höfter, fingrar och rygg är särskilt vanliga områden. Artros utvecklas över tid och leder ofta till smärta, stelhet och nedsatt funktion. Även om sjukdomen inte kan botas finns det flera sätt att lindra besvären och förbättra livskvaliteten.

Symtom

Artros börjar ofta smygande. De första tecknen kan vara stelhet efter vila, till exempel på morgonen eller efter att ha suttit stilla en stund. Denna stelhet brukar ge med sig när man kommer i gång med rörelse.

Smärtan kommer vanligen vid belastning, till exempel när man går i trappor, bär något tungt eller står upp under längre perioder. Med tiden kan smärtan också uppträda i vila eller under natten. Leden kan kännas svullen och öm, och det är vanligt att rörligheten försämras. Ibland hörs ett knastrande ljud från leden vid rörelse – ett tecken på att brosket har förändrats.

Vid långt framskriden artros kan leden bli mer instabil, stel och sned, vilket påverkar helt vardagliga aktiviteter som att gå, resa sig upp, klä på sig eller använda händerna.

Vad händer i kroppen vid artros?

Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad i leden. I en frisk led fungerar brosket som en stötdämpande yta som gör att benändarna glider lätt mot varandra. Vid artros bryts brosket ner snabbare än det byggs upp, vilket gör att leden blir mindre skyddad.

När brosket tunnas ut ökar belastningen på skelettet under som, i sin tur, reagerar med att bli tätare och ibland utveckla förtjockningar eller benpålagringar (osteofyter). Ledvätskan kan förändras i mängd och sammansättning, ledkapseln kan bli inflammerad och även mjukdelar runt leden kan påverkas.

Det är alltså inte bara brosket som påverkas – hela leden inklusive skelett, muskler, ledband och ledhinna är inblandade, vilket bidrar till en komplex symtombild.

Orsak

Artros utvecklas oftast gradvis under många år och beror vanligtvis på att flera faktorer samverkar, såsom att brosket förändras med stigande ålder, att övervikt skapar en större belastning på lederna eller att det finns tidigare ledskador. Det finns även en viss genetisk ärftlighet, särskilt vid handartros.

  • Stigande ålder
  • Övervikt
  • Tidigare ledskador
  • Genetisk ärftlighet
  • Överbelastning
  • Inflammation

Undersökning och diagnos

Diagnosen ställs oftast genom en kombination av samtal, klinisk undersökning och röntgen. Läkaren bedömer symtomen, ledens funktion och eventuella felställningar. Röntgen används för att se förändringar som minskad ledspalt eller benpålagringar. I vissa fall kan magnetkamera (MR) användas för att undersöka brosk och mjukdelar mer i detalj.

Det är inte ovanligt att röntgen visar artros utan att man har tydliga symtom – och tvärtom. Därför spelar patientens upplevelse en viktig roll i bedömningen.

Minska risken

Det går inte att helt förebygga artros, men det finns mycket du kan göra för att minska risken.

  • Regelbunden fysisk aktivitet
  • Håll en hälsosam vikt
  • Undvik överbelastning av lederna
  • Undvik ensidig belastning
  • Rehabilitera gamla skador ordentligt
  • Stärk upp muskulaturen runt lederna

Behandling av artros

Målet med behandling av artros är att minska smärta, förbättra funktion och förhindra försämring. Grunden i behandling utgörs ofta av egenvård, men vissa kan behöva ytterligare stöd eller medicinsk behandling.

Träning

Regelbunden träning har visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna vid artros. Träning stärker muskulaturen runt leden, förbättrar rörligheten och minskar smärta. Hur hårt du kan träna med artros är individuell och beror på hur mycket du kan hantera. En del känner viss smärta under träning, men så länge den är hanterbar och inte förvärras efteråt finns det ingen anledning till att trappa ner. För de flesta fungerar det med träning på låg till måttlig intensitet, gärna under handledning i början.

Exempel på bra träning vid artros är cykling, promenader, simning, styrketräning och vattengympa. Att vila helt och hållet från träning är inte att rekommendera då det ger ökad stelhet och försämrad funktion.

Fysioterapi och arbetsterapi

En fysioterapeut kan erbjuda individuellt anpassade träningsprogram, ofta i kombination med smärtlindrande behandling. För att minska belastningen kan de också hjälpa till att förbättra rörelsemönster och kroppshållning.

Hos en arbetsterapeut kan du få stöd i att anpassa vardagen och lära dig hur du bäst använder kroppen i olika sysslor, vilka hjälpmedel som kan minska belastningen och hur du kan undvika överansträngning.

Viktminskning

För personer med övervikt kan även en liten viktnedgång ge stor effekt. Det finns studier som visar att varje tappat kilo minskar belastningen på knälederna med flera kilo vid gång. Minskad vikt kan alltså både minska smärta och bromsa utvecklingen av artros.

Smärtstillande läkemedel

Många med artros använder smärtstillande läkemedel för att kunna vara aktiva i vardagen. Det kan vara ett särskilt bra stöd om du vill kunna träna, sova bättre eller ta dig igenom en helt vanlig dag på jobbet.

Paracetamol är ett vanligt förstahandsval. Det kan lindra vid tillfälliga besvär, men hjälper inte för alla. Om du upplever en mer påtaglig smärta kan du i samråd med läkare pröva antiinflammatoriska läkemedel som till exempel ibuprofen eller naproxen.

I vissa fall kan kortison injiceras direkt i leden. Det ger ofta snabb lindring. ibland redan samma dag, men effekten är tillfällig. Kortisonsprutor är inget som används som en regelbunden behandling vid artros, utan snarare vid skov eller tillfälliga försämringar.

Behandling med laser

Behandling med laser vid artros används ibland som ett komplement för att lindra smärta och dämpa inflammation i och runt leden. Det man använder är en lågintensiv laser som riktas mot det drabbade området utan att värma upp eller skada vävnaden. Behandlingen är helt smärtfri och tar ofta bara några minuter. Den utförs vanligtvis av fysioterapeut eller annan behandlare. Det är vanligt att man får göra 5-10 behandlingar innan man utvärderar effekten.

Resultatet varierar från person till person, och effekten är i bästa fall tillfällig. Vissa upplever tydlig lindring, andra märker ingen skillnad. Vetenskapliga studier har visat blandade resultat. Vissa visar att lågintensiv laser vid artros kan minska smärta, framför allt i knäleden, medan andra inte ser någon tydlig skillnad jämfört med placebo. De behandlingar som ger bäst effekt verkar vara noggrant doserade och upprepade över tid.

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta vården om:

  • Du har ledsmärta som inte går över
  • Smärtan stör din vardag eller sömn
  • Leden svullnar, känns instabil eller blir sned
  • Du känner dig osäker på vad smärtan beror på
  • Egenvård och träning inte ger tillräcklig lindring

Boka röntgen

Om du har haft ledsmärta under en längre tid, upplever stelhet eller misstänker artros, kan en röntgenundersökning hjälpa till att klargöra vad som händer i leden. Hos oss på Läkarlabbet kan du boka tid för privat röntgen eller magnetkamera, helt utan remiss. Undersökningen kan ge dig information om hur det ser ut i brosk, skelett, ledvätska och andra strukturer i eller runt leden.

Boka en undersökning

Fyll i bokningsformuläret och fả en garanterad
undersökningstid inom 10 dagar.