Hopparknä ger en smärta som kommer tillbaka plötsligt varje gång du försöker öka tempot. Ett knä som tidigare kändes starkt svarar inte längre som det ska. Du vet exakt var det gör ont, men inte varför, och det påverkar mer än bara träningen. Det är möjligt att du har drabbats av patellarsenetendinos.

Vad är hopparknä?

Hopparknä är en skada i knäskålssenan (som förbinder knäskålen med skenbenet) och uppstår när den har blivit överbelastad. Hopparknä kallas även patellarsenetendinos och är vanligast hos personer som tränar sporter med mycket hopp eller kraftfulla benrörelser, till exempel basket, volleyboll, löpning och fotboll. Tillståndet utvecklas gradvis och är en följd av att senan belastas mer än den klarar av, utan att få tillräcklig återhämtning.

Vid hopparknä uppstår små mikroskopiska bristningar i knäskålssenan, vilket gör att senan blir inflammerad, förtjockad och öm. Med tiden kan vävnaden börja förändras och smärtan kan bli mer långvarig om åtgärder inte sätts in. Hopparknä är en typisk överbelastningsskada som bör behandlas ordentligt för att undvika att symtomen blir kroniska.

Symtom

Det vanligaste symtomet på hopparknä är smärta framtill på knäet, precis under knäskålen. Smärtan kan kännas som ett tryck eller en brännande känsla och blir ofta tydligare när du belastar knät. Många känner av symtomen när de:

  • hoppar eller landar
  • går i trappor, särskilt nerför
  • reser sig från sittande
  • gör knäböj eller utfall
  • har suttit länge med böjt knä

I början kan smärtan komma och gå, och lindras när man har blivit varm. Det är vanligt att den först bara uppstår vid hård ansträngning, men med tiden kan den bli mer konstant och även kännas i vila. Om hopparknä inte behandlas i tid kan det leda till sämre funktion i senan och att det tar längre tid att läka.

Orsak

Den vanligaste orsaken till hopparknä är upprepad belastning på knäskålssenan utan att kroppen hinner återhämta sig. Det kan inträffa om man till exempel ökar träningsintensiteten för snabbt, ifall musklerna runt knäet är för stela eller för svaga, eller att man tränar med fel teknik. Om man tränar på hårt underlag, i fel skor eller inte varierar sin träning kan det också skapa en ökad risk.

Hopparknä är vanligast hos unga, aktiva personer, men även vuxna motionärer kan få det – särskilt om man börjar träna intensivt efter ett längre uppehåll.

Behandling

För att senan ska läka behöver belastningen minskas tillfälligt och återintroduceras gradvis. Excentrisk träning är ofta grunden i behandlingen och innebär att du ägnar dig åt träning där muskeln arbetar i ett förlängt läge, till exempel när du långsamt sänker kroppen i en knäböj. Träningen ska kännas utmanande, men kontrollerad, och följs bäst upp av en fysioterapeut.

Under tiden är det viktigt att undvika rörelser som utlöser smärta, men du kan ofta fortsätta med träningsformer som inte belastar senan på samma sätt (som simning eller cykling). Om du haft besvär länge kan det även bli aktuellt med andra behandlingar som stötvågsbehandling eller injektioner. Det är ovanligt att man behöver operera knäet för att behandla patellarsenetendinos.

Läkningstid

Läkningstiden för hopparknä är mellan 3 till 6 månader för de flesta, förutsatt att man får rätt behandling och anpassad träning. Har du haft lindriga besvär en kortare tid kan det gå snabbare, men om du haft ont länge eller fortsatt träna trots smärta kan det ta upp till ett år innan senan är helt återhämtad. Läkningstiden påverkas direkt av hur tidigt du börjar avlasta och rehabilitera samt av hur konsekvent du följer träningsprogrammet. Tränar du för hårt för tidigt riskerar du att förlänga skadan.

Egenvård

Du kan göra mycket själv för att underlätta läkningsprocessenen. Det handlar framför allt om att minska belastningen på senan och ge den rätt förutsättningar att återhämta sig.

Bra saker att prova är:

  • Undvik aktiviteter som gör ont, särskilt hopp, löpning och tunga benövningar
  • Stretcha framsida lår regelbundet för att minska trycket på senan
  • Träna styrka med fokus på framsida lår, säte och bål – gärna i samråd med en fysioterapeut
  • Kyl ner området efter träning eller fysisk aktivitet om det känns ömt eller svullet

Det viktigaste är att lyssna på kroppen och inte ignorera smärtan.

Undvik och förebygg hopparknä

Om du vill minska risken att få hopparknä (eller få tillbaka det) är det smart att bygga upp träningen stegvis och se till att kroppen hinner återhämta sig mellan passen. Undvik att öka träningsmängden för snabbt och var noga med uppvärmning, teknik och att variera belastningen. Fokusera även på att träna upp rörlighet och styrka i ben, säte och bål då det påverkar hur belastningen fördelas.

När ska jag söka vård?

Det är dags att söka vård om:

  • Du har haft smärta i knäet i mer än 2-3 veckor och det inte blir bättre, trots att du försökt vila eller gjort förändringar i träningen
  • Smärtan blir värre över tid
  • Det gör ont vid vanliga rörelser i vardagen
  • Du är osäker på vad besvären beror på
  • Knäet känns svullet eller instabilt

Att få en diagnos för hopparknä och ett individanpassat träningsprogram tidigt kan förkorta läkningstiden.

Boka magnetröntgen

Vid misstanke om hopparknä är det i första hand en klinisk undersökning och sjukdomshistoria som ligger till grund för diagnosen. Men om symtomen inte blir bättre trots behandling, eller om det finns osäkerhet kring orsaken till smärtan, kan en magnetröntgen vara till hjälp. Den kan ge en tydligare bild av vad som orsakar smärtan.

Hos Läkarlabbet kan du boka magnetröntgen utan remiss. Du behöver alltså inte gå via vårdcentralen. Vi erbjuder trygga undersökningar med modern utrustning och korta väntetider. Du får en garanterad tid inom 10 arbetsdagar.

Boka en undersökning

Fyll i bokningsformuläret och fả en garanterad
undersökningstid inom 10 dagar.